Lantmännen kunde redan i början av april meddela att vårbruket i landets sydliga och spannmålsintensiva delar påbörjats tidigare än vanligt. En trend som håller i sig när arbetet med vårbruket påbörjats längre norrut. Utgångsläget inför skörd är positivt i stora delar av landet – inte minst mellan Kumla och Sundsvall. Längre norrut är det främst kustnära lantbruk som är i gång med markbearbetningen och vårsådden.
I jämförelse med tidigare år ser grödorna ut att ha klarat vintern väl och utgångsläget vid den här tiden på året ser mer positivt ut än vanligt för såväl fodergrödan vall som för höstraps och ärta. Grödornas tillväxtperiod är dock lång och hur mycket av potentialen som finns kvar vid skörd styrs till stor del av kommande månaders väder.
– En mycket liten andel av det som såddes under hösten har utvintrat så än så länge finns i stort sett hela skördepotentialen kvar i höstsådden. Men det är tidigt än och mycket som ska till under långa resan till skörd, säger Cathrine Wallin, regionchef, Lantmännen Lantbruk.
Omfattningen på hur långt gånget vårbruket är varierar såväl mellan som inom olika landets mellersta och norra delar, men att de stigande dygntemperaturerna får många lantbrukare att påbörja sina vårbruk tidigare i år är tydligt. I Närke, Uppland och Västmanland är vårbruket till stora delar färdigt. På sina håll har vårgrödorna i dessa områden redan letat sig upp. Nederbörden under den senaste veckan har varit välbehövlig där lantbrukarna hunnit så men fick samtidigt vårbruket att stanna av i Dalarna och Hälsingland där man istället uppskattas kunna ta vid under denna vecka.
Vidare har det redan börjat sås i delar av Jämtland och Medelpad, inte minst kring Sundsvall. Runt Umeå och uppåt är det fortfarande lite för kallt men om det går mot plus i marken kan det börja sås under den närmsta tiden. Generellt är man på dessa breddgrader tidigare ute i kustnära lantbruk. Inlands dröjer det ytterligare innan förutsättningar är de rätta.
Ökad klimatanpassning för ökad produktivitet
Erfarenheterna av kraftiga väderomslag inför de senaste årens skördar får lantbrukare att se över sina odlingsstrategier. Höstsådden är rekordstor och den för regionen så viktiga vallen får ökad konkurrens av mer värmetålig majsodling för foder och ensilage. Båda är tydliga exempel på att lantbrukarna anpassar sig till ett föränderligt klimat.
– Lantbrukare har alltid förstått att varje beslut i odlingen har både betydelse och konsekvens. De senaste åren kan jag konstatera att dessa beslut i högre grad fattas för att minska riskerna för volymtapp, så även i år, avslutar Cathrine Wallin.
– Svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion ligger i världsklass gällande hållbarhet, god djurhållning och livsmedelskvalitet – med tillväxtfokuserade satsningar och åtgärder för klimatanpassning, kan vi öka volymerna avsevärt. Att skapa förutsättningar för ett livskraftigt lantbruk är en förutsättning för en starkare beredskap, säger Patrik Myrelid, strategichef Lantmännen och ledamot i regeringens nationella expertråd för klimatanpassning.
Källa: Lantmännen
