Blåtungevirus serotyp 3 (BTV-3) upptäcktes för första gången i Sverige i september 2024 och har sedan dess spridits snabbt bland nötkreatur och får. För att bromsa smittan och minska påverkan på djurhälsan startar nu ett forskningsprojekt med målet att samla in viktig kunskap direkt från fält – medan utbrottet fortfarande pågår.
Projektet, som finansieras genom Stiftelsen Lantbruksforsknings akututlysning, syftar till att säkra prover och information från det pågående utbrottet innan viktig kunskap går förlorad. När djuren väl blivit immuna – genom naturlig infektion eller vaccinering – blir det nämligen svårt att spåra hur viruset sprids och påverkar djurhälsan.
Undersöker spridning
Forskarna kommer också att undersöka hur svidknotten, som sprider viruset, beter sig under vintern – en faktor som kan påverka både smittspridning och framtida bekämpningsstrategier. Prover från PCR-positiva djur och missbildade kalvar kommer att analyseras för att ta reda på hur länge smittan kan ligga kvar i djurkroppen.
Forskarteamet förväntar sig att kunna få svar på flera frågor om smittspridningen och dess effekter på fertilitet, djurhälsa och produktion.
Jonas Johansson Wensman. Foto: Göran Ekeberg/AddLight
– Till exempel hoppas vi få svar på virusets effekter på fertiliteten hos köttdjur, både tjurar och kor. De tragiska fall av missbildade kalvar som har setts under våren visar på vikten av sådana studier för att få mer kunskap om hur viruset påverkar fostren, säger Jonas Johansson Wensman, veterinär och universitetslektor i veterinärmedicinsk virologi på SLU och ansvarig för forskningen.
Mål att förbättra smittskydd och rådgivning
Målet är att ta fram ny kunskap som kan förbättra smittskydd, rådgivning och Sveriges beredskap vid både nuvarande och framtida utbrott av blåtungevirus och andra vektorburna sjukdomar. Projektet sker i nära samarbete mellan universitet, myndigheter och lantbruksnäringen.
– Vi kommer kunna ge bättre och kunskapsbaserade underlag för beslutsfattande, det gäller beslut som lantbrukaren tar direkt på gården, men även beslut som tas av myndigheter och rådgivande organisationer i arbetet med att bekämpa sjukdomen, säger Jonas Johansson Wensman.
Det är viktigt med kunskapsinsamling som gäller just de svenska förhållandena, eftersom det finns vissa skillnader i virusets effekter mellan länder.
– Det här är ett viktigt steg för att skydda svenska djurbesättningar, både nu och vid framtida utbrott. Resultaten kommer att ge bättre underlag för rådgivning, smittskydd och beredskap i hela lantbrukssektorn, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.
