Fler misstankar om att hundar och katter far illa – färre kontroller av lantbruksdjur

Alla djur som hålls av människan omfattas av djurskyddslagstiftningen. Ansvaret för att känna till och följa lagstiftningen gäller därmed alla djurhållare, såväl kattägare och hönshållare som mjölkbönder, djurparksägare och forskare som använder försöksdjur.

Syftet med de djurskyddskontroller som myndigheter gör är att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna. I Djurskyddsrapporten 2024 ger Jordbruksverket en samlad bild av uppgifter från landets 21 länsstyrelser och Livsmedelsverket.

Viktigt för robust livsmedelsproduktion

Under fjolåret minskade antalet planerade djurskyddskontroller på gårdar med lantbruksdjur. Kontrollerna som länsstyrelserna genomför är till största delen riskbaserade och resultatet är därför inte representativt för all Sveriges djurhållning. Målet är att länsstyrelserna ska kontrollera tio procent av alla anläggningar med exempelvis mjölkkor, slaktsvin och värphöns. Under 2024 kontrollerades 5,4 procent av anläggningar med livsmedelsproducerande djur.

– Animalieproduktionen har en nyckelroll i en robust livsmedelsproduktion. Kontrollerna är viktiga både för djuren och för att lantbrukare ska kunna rätta till eventuella brister och därmed stärka förutsättningarna för en välfungerande produktion, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare.

Ökning av omhändertagna sällskapsdjur

Det finns inga entydiga förklaringar till varför kontrollerna av lantbruksdjur minskade 2024, men flera länsstyrelser konstaterar i dialog med Jordbruksverket att det kan finnas samband med ett stort antal så kallade klagomålsärenden. Det gäller ärenden där länsstyrelsen handlägger inkomna misstankar om att djur – ofta sällskapsdjur - far illa.

– Statistiken 2024 visar en ökning av antalet beslut om omhändertaganden som länsstyrelserna har gjort, och cirka 80 procent av de omedelbara omhändertagandena gäller hundar och katter. Många gånger är detta ärenden som är resurskrävande, och därmed kan det påverka länsstyrelsernas kapacitet att utföra planerade kontroller, säger Elin Svedberg, djurskyddshandläggare.

Brister med hygien och inredning

Djurskyddsrapporten visar att hygienrelaterade brister var vanliga vid kontroll av nötkreatur. Under 2024 konstaterades smutsiga nötkreatur vid cirka en tredjedel av kontrollerna. Orena liggytor konstaterades vid knappt en fjärdedel av kontrollerna hos nötkreaturs- och grishållare.

Av rapporten framgår också att brister relaterade till inredning är vanligt förekommande i hästhållning. Vid nästan hälften av kontrollerna upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker för hästarna.

När det gäller sällskapsdjur görs majoriteten av kontrollerna till följd av att länsstyrelsen fått in ett klagomål med misstanke om att djuren far illa. En av de vanligaste bristerna på hund och katt är att sjuka eller skadade djur inte får veterinärvård.

Ökning – men ännu inte tillräckligt

Av djurskyddsrapporten 2024 framgår också att länsstyrelserna har gjort fler kontroller av anläggningar med försöksdjur jämfört med tidigare år. Under året kontrollerades 21 procent av anläggningar med tillstånd till försöksdjursverksamhet.

– Det är en positiv utveckling att det görs fler försöksdjurskontroller, men Sverige lever ännu inte upp till kravet i EU:s försöksdjursdirektiv som anger att en tredjedel ska kontrolleras. Det är mycket viktigt att uppnå kravet, främst för djurens skull men även för att allmänheten ska kunna ha förtroende för att verksamheter med försöksdjur följer de regler som finns, säger Helena Elofsson, djurskyddschef.

Mer information

Djurskyddsrapporten 2024 finns på jordbruksverket.se

Faktaruta: Länsstyrelsernas djurskyddskontroller

• Totalt använde landets 21 länsstyrelser 175 årsarbetskrafter för hela djurskyddsverksamheten, vilket är en minskning med två årsarbetskrafter jämfört med 2023. I siffran ingår inte arbetet med förprövning av djurstallar.
• Vid cirka 27 procent av de fysiska klagomålskontrollerna upptäcktes inga brister. Därmed närmar sig länsstyrelserna målet om att högst 25 procent av fysiska klagomålskontroller är utan brister.
• Länsstyrelserna gjorde 7 840 fysiska kontroller, varav 2 983 planerade kontroller, vilket är en minskning jämfört med 2023, samt tog emot 15 215 klagomål om bristande djurhållning vilket är en ökning jämfört med 2023.
• Totalt fattade länsstyrelserna 3 417 beslut, varav 269 beslut om djurförbud.

Källa: Jordbruksverket