Årets spannmålsskörd förväntas bli 5,5 miljoner ton spannmål, vilket ligger i nivå med tioårssnittet*. Detta enligt Lantmännens prognos, som tas fram i början på juli. Det finns lokala och regionala variationer men generellt och just nu ser grödorna ut att vara i gott skick och ge en genomsnittlig avkastning. Efter två år med dåliga skördar är behovet av en större skörd påtagligt, inte minst för att vända den negativa trenden med svag och sjunkande lönsamhet för svenska spannmålsodlare.
– Vi står inför ytterligare ett viktigt skördeår för svenska lantbrukare, svensk livsmedelsproduktion och landets beredskap. Idag, i början av juli, ser det ut som att vi går mot en god skörd i nivå med eller strax över tioårssnittet. Men vi hade behövt större volymer förväxtodlingsföretagens lönsamhet, säger Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk.
I fjol etablerades rekordstora arealer av höstsådda grödor och förutsättningarna efter en mild vinter var goda i stora delar av landet. Endast en mindre andel höstraps och höstsäd fick köldskador under vintervilan. Vidare har vinterns låga nederbördsnivåer inneburit mindre mängder grundvatten vilket gjort grödorna mer beroende av regn under våren och försommaren. Bristen på nederbörd under vintern gjorde att fälten torkade upp snabbt och möjliggjorde ett rekordtidigt vårbruk. Tillväxten har därefter varierat beroende på temperatur och mängden nederbörd men det ser generellt positivt ut på många platser i landet.
Vallen, som är viktig för animaliesektorn, ser bra ut. En första skörd har genomförts i hela landet, och en andra skörd pågår i stora delar av landet. I nästan hela landet växer vallen i normalfall en tredje gång, söderut och i kustnära stråk kan vallen ibland även skördas en fjärde gång.
– Det återstår fortfarande en betydande del av säsongen, och det slutliga utfallet påverkas som alltid av väderförhållandena fram till och under skörd, avslutar Per Germundsson.
Fortsatt låg lönsamhet
Lönsamheten för svenska växtodlare är generellt låg. Dels har lönsamheten påverkats mycket negativt av de två senaste årens dåliga skördar, och dels har marginalerna utmanats av både höga priser på insatsvaror och vikande världsmarknadspris på spannmål. Utmaningarna med att parera en orolig omvärld och föränderligt klimat är kännbara. Årets kalkyler uppskattas bli de sämsta på fem år, och det är av yttersta vikt att det blir en god skörd med bra kvalitet.
Ökad export betyder stärkt beredskap
Med stora obrukade arealer, tillgång till rent vatten, hög standard för djurhållning och många skickliga lantbrukare har Sverige ett lantbruk och livsmedelsproduktion i framkant med goda möjligheter för tillväxt, enligt Lantmännen. Och framför allt, så vill svenska lantbrukare investera för framtiden och tillväxt om rätt förutsättningar ges för att kunna utveckla och satsa på sina verksamheter.
– Lantmännen arbetar för en ökad livsmedelsproduktion, både för inhemsk konsumtion och export. Ökad svensk livsmedelsexport har flera fördelar. Förutom att skapa tillväxt och ökad lönsamhet i lantbruket, är det även det mest kostnadseffektiva sättet att stärka svensk beredskapskapacitet. Om en kris skulle uppstå kan exportströmmarna riktas om till inhemsk konsumtion, säger Magnus Kagevik, vd & koncernchef Lantmännen.
Den nya nationella livsmedelsstrategin uppmärksammar denna potential i svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion, och Lantmännen delar strategins ambitioner och i synnerhet analysen kring att minska det nuvarande handelsunderskottet i sektorn. Ett underskott som idag uppskattas till cirka 80 miljarder kronor.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beräkningen bakom Lantmännens skördeprognos
Vädret under den resterande delen av sommaren och under skörden påverkar både den faktiska volymen och kvalitén. Det är viktigt att ha i åtanke att skördeprognosen är just en prognos. Hur årets skörd blir vet vi säkert först när lantbrukarna har bärgat sin skörd och resultatet har sammanställts.
Skördeprognosen baseras på en avkastningsberäkning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, vilka lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastning för liknande år, vägs in. Men det är samtidigt viktigt att beakta att även om Lantmännen gjort flera beräkningar, utifrån flera säkerställda datakällor, finns det alltid en viss osäkerhet i prognoser.
*Tioårssnitt
Tioårssnittet är uträknat som ett genomsnitt av de senaste tio åren, där högsta och lägsta värdet tagits bort. Det innebär att måttet är ett genomsnitt av de åtta år som ligger närmast medianen och därmed får ett mer representativt mått över tid. För åren 2015 till 2024 är snittet 5,5 miljoner ton.
Källa: Lantmännen
