Jordbruksverket har idag presenterat en skördeprognos som förutspår en totalskörd på strax under 5,9 miljoner ton för 2025. Det skulle innebära en ökning med 14 procent jämfört med 2024. ”I år är ett riktigt bra år för regeringen att börja köpa och bygga upp ett svenskt beredskapslager av spannmål.” Säger Fredrik Andersson, lantbrukare utanför Arboga och förbundsledamot i LRF.
Jordbruksverket skriver i sin prognos att årets totalskörd av spannmål förväntas bli större jämfört med 2024 vilket främst förklaras av att arealen för höstvete förväntas bli rekordstor.
”Det ser ut att bli en riktigt bra skörd i år. Som bonde kan man inget annat än vara stolt över den höga kvalitet på spannmål och oljeväxter som vi producerar i hela landet, från norr till söder”. Säger Fredrik Andersson, lantbrukare utanför Arboga och förbundsledamot i LRF.
Jrodbruksverkets skördeprognosen sammanfattad:
- Årets skörd av spannmål förväntas bli 5,9 miljoner ton. Det är en ökning med 14 procent jämfört med 2024 och 12 procent jämfört med de fem senaste åren.
- Skörden av höstvete uppskattas till 3,3 miljoner ton vilket är en ökning med 17 % jämfört med åren 2020–2024. Höstvete förväntas svara för 57 % av spannmålsskörden.
- Den näst största andelen av spannmålsskörden står vårkorn för med 19 %, vilket motsvarar 1,1 miljoner ton. Det är en marginell minskning från föregående år men i linje med snittet åren 2020–2024.
- Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,3 miljoner ton vilket är 21 % större än förra årets skörd och i nivå med genomsnittet för 2020–2024. Då höstraps utgör 86 % av den totala arealen av oljeväxter så förklaras ökningen främst av att den odlade arealen för höstraps har ökat jämfört med föregående år.
”Efter två svaga skördeår och spannmålspriset som fortsätter sjunka nedåt är det viktigare än någonsin med en bra skörd som håller hög kvalitet. Ett gynnsamt skördeväder och rimliga bärgningskostnader är nu avgörande för att vi ska kunna få ut så mycket som möjligt av årets skörd.” Säger Fredrik Andersson och fortsätter:
”Det är viktigt för svensk livsmedelsberedskap och för att stärka lönsamheten i våra företag”.
För att kunna påbörja arbetet med att beredskapslagra skördar över genomsnittet samt stärka svensk matproduktion behöver regering och riksdag få på plats:
- Ett system för beredskapslager av spannmål och viktiga insatsvaror, exempelvis drivmedel, växtnäring och utsäde, som kan säkra tillgången vid kris. Utan dem stannar produktionen.
- En klimatanpassning av jordbruket som finansieras av hela samhället. Det är stora investeringar som inte kan bekostas enbart av lantbrukaren. Inom växtodlingen handlar det framför allt om att kunna hantera både torka och översvämningar. Dagens regler för hur vatten får ledas bort eller tillföras är gamla och behöver uppdateras för att passa framtidens jordbruk.
- En gemensam plan för växtnäring i Sverige och Europa. För att minska beroendet av andra länder och säkra produktionen behöver EU och Sverige snabbt ta fram en plan som gör det möjligt att producera mer mineralgödsel inom Europa och att det ska finnas tillräckligt med växtnäring till rimliga priser.
Fakta om Jordbruksverkets skördeprognos
Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2024. Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas. Preliminära skördeuppgifter på länsnivå presenteras i december. En förutsättning för skördeprognosen är att vädret i augusti och framåt blir som under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren. Preliminär statistik för bärgade skördar kommer att publiceras 15 november.
Källa: LRF
