Lantbrukaren Gustav Bäckström i Dalsland vill expandera sin mjölkproduktion, men avskogningsförordningen hindrar honom. Regelverket krockar med behovet av ökad livsmedelsproduktion och skapar frustration bland lantbrukare.
Regelverket sätter stopp för livsmedelsproduktion
Lantbrukaren Gustav Bäckström i Dalsland driver mjölkproduktion tillsammans med sin familj. Han strävar ständigt efter att utveckla sitt företag och förbättra sin produktion. När en fastighet med 20 hektar åker och 2 hektar skog blev till salu såg han en möjlighet att expandera. Men avskogningsförordningen sätter käppar i hjulet.
"Jag får låta skogen stå kvar"
Den lilla skogsdungen på två hektar ligger i kanten av ett stort fält och har inga större naturvärden. Gustav ville omvandla den till åkermark, men när han kontaktade Södra för att ta ner skogen blev svaret nej.
– Södra ville inte riskera att bryta mot avskogningsförordningen, eftersom marken sedan skulle användas för livsmedelsproduktion, berättar Gustav.
Att ta ner skogen själv och använda den som flis visade sig heller inte vara en lösning, eftersom den åtgärden skulle kunna leda till att han förlorade sin skogscertifiering och riskerade att drabbas av sanktioner.
– Jag får ju låta skogen stå kvar. Att riskera att bli utkastad ur certifieringssystemet eller betala tillbaka pengar känns ju inte bra, avskogningsförordningen ska ju också gälla retroaktivt, säger han.
Lagar som motverkar varandra
Gustav är frustrerad över hur olika lagar och direktiv krockar.
– Här finns två hektar mark som skulle kunna bidra till ökad livsmedelsproduktion, men avskogningsförordningen sätter stopp. Man tappar orken som företagare, konstaterar han.
Han påpekar att det är svårt att expandera lantbruket i skogs- och mellanbygder, där mark ofta finns tillgänglig i små skiften. Politikerna måste förstå konsekvenserna av sina beslut och hur de påverkar livsmedelsproduktionen men också oss företagare.
Tveksam till framtida satsningar
Runt sjön Tydje har Gustav redan restaurerat 45 hektar betesmark och står redo att restaurera ytterligare 20–25 hektar. Men nu tvekar han.
– Nature Restoration Law (NRL) säger att vi ska restaurera betesmark, men avskogningsförordningen säger att vi inte ska. Vi lantbrukare står mitt emellan och vill både utveckla våra företag och bidra till en ökad livsmedelsproduktion i Sverige, men avskogningsförordningen bidrar ju till att jag tvekar till framtida satsningar om man som företagare inte klart och tydligt vet vad som gäller, säger Gustav.
LRF anser att i Sverige, där skogen växer, är inte avskogning problemet. Sveriges utmaning är att minska matimporten och skapa förutsättningar för att kunna öka inhemsk livsmedelsproduktion. Det stärker vår livsmedelsberedskap och bidrar till den biologiska mångfalden. LRF anser vidare att regeringen måste agera, både på EU-nivå och i kommande regeringsförslag, så att lagstiftningen jobbar för grön utveckling och stärker livsmedelsberedskapen. Ett första steg är att minska antalet lagar och regler, inte massproducera nya.
Källa: Lantbrukarnas Riksförbund
