Den totala arealen med vete har ökat över tid. År 2000 var det första gången som den totala vetearealen var större än 400 000 hektar. I år är arealen med vete preliminärt 527 600 hektar, vilket är den största någonsin. Det är den andra gången på de senaste tre åren som arealen med vete totalt är över 500 000 hektar. Den stora arealen beror främst på att arealen med höstvete är den största någonsin med preliminärt 475 000 hektar.
Den totala arealen med spannmål är preliminärt cirka en miljon hektar 2025. Arealen med vete beräknas därmed uppta över hälften av den totala spannmålsarealen. Näst största spannmålsgröda är korn med 258 800 hektar. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av spannmålsarealen. Till skillnad mot vete där det mesta sås på hösten, sås övervägande delen av korn på våren. Ungefär 236 800 hektar är vårkorn. Havre är den tredje största spannmålsgrödan med preliminärt 155 100 hektar. Övrig spannmålsareal, som består av råg, rågvete och blandsäd, odlas preliminärt på 71 200 hektar under 2025.
Diagram: Preliminär statistik för spannmålsodlingen 2025. Källa Jordbruksverket
Jordbruksmarkens användning
Preliminärt finns det 2 979 600 hektar jordbruksmark i Sverige 2025. Ungefär 2 525 600 hektar är åkermark, vilket motsvarar 85 procent av jordbruksmarken. Resterande 454 000 hektar är betesmark och slåtteräng.
Vall och grönfoderväxter respektive spannmål är de vanligaste grödgrupperna och odlas på över 1 miljon hektar vardera. Det motsvarar 38 respektive 34 procent av den totala jordbruksmarken. Raps och rybs odlas på drygt 110 000 hektar 2025 och nästan lika stor areal ligger i träda. Det innebär att de upptar 4 procent vardera av jordbruksmarken.
Baljväxter, potatis och sockerbetor odlas på ungefär 1 procent vardera av jordbruksmarken. Dock skiljer sig arealerna lite åt. Baljväxter som främst består av ärter och åkerbönor odlas på totalt 43 300 hektar medan potatis odlas på 25 900 hektar och sockerbetor på 25 400 hektar.
Kategorin betesmark och slåtteräng består av olika delar. Betesmark, alvarbete, skogsbete, fäbodbete, mosaikbete samt ospecificerad betesmark används till bete och upptar totalt 445 300 hektar. Betesmark är vanligast med 372 000 hektar. Näst vanligast är alvarbete med 26 400 hektar. Alvarbete återfinns endast i Kalmar och Gotlands län. Slåtteräng upptar 8 700 hektar vilket motsvarar ungefär 2 procent av den totala arealen med betesmark och slåtteräng.
Jämfört med 2024 har arealerna med raps och rybs respektive potatis ökat procentuellt mest, 18 respektive 10 procent till 112 000 respektive 25 900 hektar. De grödor och grödgrupper som i stället minskat mest procentuellt är träda, baljväxter och sockerbetor. De har minskat med 20, 12 respektive 11 procent till 114 100, 43 300 respektive 25 400 hektar. För övriga redovisningsvariabler i diagrammet nedan är förändringen mellan slutlig statistik för 2024 och preliminär statistik för 2025 mindre än 2 procent.
Diagram: Arealer av olika grödor och grödgrupper på åkermark respektive total areal med betesmark och slåtteräng. Källa Jordbruksverket
Om statistiken
Läs hela statistikrapporten Jordbruksmarkens användning, preliminär statistik 2025.
Alla uppgifter för 2025 är preliminära och baseras till största delen på jordbrukarnas ansökningar om stöd och ersättningar 2025. Den slutliga statistiken publiceras i oktober 2025.
I mitten av augusti publiceras en skördeprognos för spannmål och oljeväxter. Den första preliminära statistiken om skörd för samma grödor publiceras i november 2025.
Källa: Jordbruksverket
