Konjunkturen pekar brant neråt i lantbrukets mat- och energiproduktion

“I ett allvarligt och osäkert läge behöver lantbruket stabila och långsiktiga villkor. Vi har haft en konstruktiv dialog med regeringen och uppfattar att man ser allvaret i lantbrukets situation. Men för Sveriges bönder behövs besked snabbt. Kostnaderna för diesel, energi och gödsel har ökat kraftigt och många lantbrukare fattar beslut här och nu om odling, investeringar och produktion. I förlängningen påverkar lantbrukets ökade kostnader även matpriserna uppåt”. Säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

Den senaste upplagan av Grönt Näringslivsindex, som landar på index är på 83,7, visar ett kraftigt försämrat konjunkturläge i de gröna näringarna. Den delen av Sveriges näringsliv som dagligen bidrar till att leverera bättre mat samt förnyelsebar och fossilfri energi till de svenska hushållen. 

”Grönt Näringslivsindex är en viktig temperaturmätare på hur lantbrukarna ser på situationen för lantbruket just nu. Resultatet bekräftar den bild vi fått av lantbruket under hela våren. Många lantbruksföretagare har det mycket tufft och inom växtodlingen har utvecklingen varit negativ under en längre tid. Tiden att bygga upp en ekonomisk buffert samt investera i öka mat- och energiproduktionen är begränsat”. Säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.  

Växtodlingen är den sektor som tappar allra mest och uppvisar nu mycket låg lönsamhet och framtidstro. Även animaliesektorn är pressad, om än något mer stabil. Skogsbruket, som tidigare bidragit positivt till index, visar ett tydligt trendbrott med snabbt fallande värden. Trädgårdsnäringen samt förädling och tjänster ligger sammantaget kvar på låga nivåer.

LRF har krävt ett krispaket för att lätta den akuta bördan, särskilt för växtodlingen, och för dialog med Regeringskansliet. Samtidigt betonar LRF att tillfälliga stöd inte är tillräckliga för att säkra utvecklingen på längre sikt. För en stabil och framtidsinriktad utveckling krävs långsiktiga och förutsägbara villkor som gör det möjligt för företagen att bygga buffertar och investera.

”LRF varnar samtidigt för att nya EU‑regler kan göra maten dyrare i butiken och krympa utbudet av svensk mat. Reglerna innebär bland annat högre kostnader för energi och transporter, nya krav som gör gödsel dyrare att hantera samt att åkermark kan behöva tas ur bruk för naturvård. Sammantaget blir det dyrare för svenska bönder att producera mat och mindre mat produceras här hemma, vilket strider med målet att stärka svensk livsmedelsförsörjning och beredskap”. Säger Palle Borgström.

Klicka här för att komma till Grönt Näringslivsindex kvartal 2 2026.

Sammanfattning av delbranschindex – kraftig försämring i samtliga gröna näringar

Den rekordlåga nivån i Grönt Näringslivsindex under andra kvartalet 2026 får brett genomslag i samtliga delbranscher. Alla branschindex faller, vilket speglar ett snabbt försämrat konjunkturläge och en växande osäkerhet kring framtida produktion och investeringar i lantbrukets mat- och energiproduktion.

Växtodlingen drabbas hårdast och når historiskt låga nivåer. Index faller kraftigt till 56,5 – den lägsta noteringen sedan mätningarna startade. Växtodlingsföretagen pressas från flera håll samtidigt: låga spannmålspriser, kraftigt ökade kostnader för diesel och gödsel samt omfattande utvintring efter en kall vinter. Lönsamheten är sämre än föregående år och framtidsförväntningarna inför säsongen är mycket låga. En tydlig risk är att lantbrukare tvingas prioritera kostnadsminimering framför skördeoptimering, vilket på sikt kan leda till minskad produktion.

Animaliesektorn fortsätter att försvagas, men visar viss stabilitet jämfört med växtodlingen. Animalieindex faller för andra kvartalet i rad och landar på 91,2. Lönsamheten pressas av fallande avräkningspriser för framför allt gris och mjölk. Samtidigt finns mer positiva signaler inom nötköttsproduktionen, där efterfrågan på den svenska hemmamarknaden fortsatt är stark. För mjölksektorn finns tecken på att prisnedgången kan ha bottnat, men osäkerheten kring kostnadsutvecklingen ligger kvar.

Skogsbruket visar ett tydligt trendbrott efter flera starka år. Skogsindex faller till 82,2, vilket är den lägsta nivån sedan 2020. Fallande timmer- och massavedspriser, svag exportefterfrågan och lägre lönsamhet gör att intresset för både avverkning och gallring minskar. Stormskador under vintern och våren riskerar dessutom att skapa lokala överutbud av virke, vilket kan pressa priserna ytterligare och försvaga ekonomin för skogsägarna.

Trädgårdsnäringen ligger på låga nivåer efter en trög säsongsstart. Index sjunker till 95,6. Den kalla vintern har försenat odlingssäsongen och stigande kostnader för diesel, gödning och el pressar lönsamheten. Samtidigt skapar lövplattmasken ökade krav, merarbete och investeringsbehov för många företag. Ett ökat samhällsfokus på svensk produktion kan bidra till starkare framtidstro, men ännu syns inga tydliga effekter i efterfrågan.

Förädling och tjänster tappar tydligt, men utvecklingen skiljer sig åt inom branschen. Index faller till 91,8, främst till följd av höga diesel- och transportkostnader. Entreprenadföretag möter fortsatt god efterfrågan, men påverkas av snabbt stigande drivmedelspriser. Småskaliga livsmedelsförädlare går relativt starkt tack vare stabil efterfrågan från konsumenter, samtidigt som hästföretagare drabbas hårdare i ett läge där hushållen håller igen sin konsumtion.

Sammantaget visar delbranschindexen att framtidstron, lönsamheten och investeringsviljan försvagas brett i hela det gröna näringslivet. Utvecklingen sker i ett läge där Sverige samtidigt har ett växande behov av ökad inhemsk matproduktion och mer förnyelsebar, fossilfri energi, något som förutsätter stabila och långsiktiga villkor för lantbrukets företag.

Fakta: Grönt Näringslivsindex kvartal 2 2026

• Totalindex: 83,7 (lägsta sedan starten 2020)
• Växtodling: 57
• Trädgård: 96
• Animalier: 91
• Skogsbruk: 82
• Förädling och tjänster: 92
• Mätningen genomfördes 30 mars–26 april 2026