Borlänge får anläggning för 120 GWh flytande biogas

– Det ligger i vår strategi att satsa på större anläggningar för att få ut mycket mer biogas på den svenska marknaden. Vår anläggning i Götene är klar och näst på tur står anläggningen i Borlänge, säger Andreas Johansson, projektledare på Gasum.

Borlängeprojektet startades av lokala jordbrukare som ville satsa på en gemensam biogasanläggning.

– Sedan vi tog över projektet har vi, tillsammans med dem, skalat upp anläggningen. Det är samma jordbrukare som var med initialt och som kommer att leverera gödsel till oss. Dessutom samarbetar vi med Borlänge Energi för att ta hand om deras matavfall. De bearbetar matavfallet och vi får slurry från dem, säger Andreas Johansson.

FVB samordnade tekniken

FVB har varit med i projektet sedan starten med omkring åtta konsulter från bolagets kontor i Västerås och Linköping. De har haft rollen som teknisk koordinator, vilket omfattar att samordna de olika disciplinerna, utvärdera leverantörens val av utrustning och leda designarbetet. FVB har även tagit fram klassningsunderlag, gjort insatsplaner för anläggningen och varit teknisk support.

Klassningen är en viktig del av säkerhetsarbetet. Den som bygger en anläggning för brandfarliga varor måste ange var det finns risk för explosiv gasblandning. Det görs i klassningsplaner, som visar i vilka zoner man inte får ha utrustning som kan ge gnistor.

– I en biogasanläggning finns flera potentiella utsläppspunkter för gas. Därför måste man visa var de områdena finns, så att ingen tar in något som kan orsaka en gnista och starta en brand, säger Peter Johansson, ansvarig för energigas på FVB.

Klassningen baseras på riskutredningar, som i det här fallet är gjorda av Gasum.

– En del i vårt arbete har varit att utvärdera Gasums riskutredning och tillsammans med dem få till en klassning som bidrar till en säker anläggning, säger Peter Johansson.

Även Gasum lyfter fram samarbetet.

– Vi har haft stor hjälp av FVB och dragit nytta av flera av deras olika kompetenser. Det handlar dels om kompetensen inom gas, dels om pannor och fjärrvärme, vilket vi har behövt i det här projektet där vi har köpt en egen biobränslepanna, säger Andreas Johansson.

Leverans i februari

I februari 2027 kommer Gasum att börja leverera biogas från anläggningen. Att det dröjer flera månader från driftstarten i november till leverans beror på att det krävs flera steg innan en biogasanläggning kan börja leverera. Först behövs ymp, det vill säga rötslam med levande bakterier från en anläggning som redan är i drift. Gasum hämtar ympen från sin anläggning i Örebro.

– Vi ska fylla reaktorerna med ymp för att få i gång gasproduktionen och sedan kan vi börja mata anläggningen med matavfall och gödsel. Det tar tid innan det har blivit tillräckligt mycket gas med tillräckligt bra kvalitet för att vi ska kunna uppgradera och förvätska den, säger Andreas Johansson.

Resultatet blir flytande biogas som främst kommer att användas som bränsle i tunga transporter på väg, men strängare klimatkrav gör att det även finns ett ökat intresse inom sjöfarten att använda LBG.

– Där är flytande biogas ett bra alternativ, för den fungerar med nuvarande motorer, så fartygen behöver inte byggas om, vilket så klart underlättar övergången till förnybara bränslen, säger Peter Johansson.

Den flytande biogasen från anläggningen i Borlänge kan även användas i industrin.

– Biogasen kommer inte att användas av någon specifik kund, utan blandas in i vår värdekedja för flytande gas. På Gasum äger vi hela logistikkedjan för både flytande och komprimerad gas i Norden. Biogasen kommer därför att transporteras med lastbil till våra terminaler för att sedan levereras till kunder, säger Andreas Johansson.

Klimatnytta och kretslopp

Klimatmässigt är det stora fördelar med att använda flytande biogas i stället för fossila bränslen. Biogas som drivmedel är nästan klimatneutral och minskar utsläppen av koldioxid med 90–100 procent. Biogas bidrar också till ett ökat kretslopp genom att matavfall och gödsel kommer till nytta.

Anläggningen i Borlänge ska även producera biogödsel. Jordbrukarna levererar gödsel till anläggningen där den behandlas tillsammans med andra organiska substrat. I rötningsprocessen bildas metan och koldioxid. Det som återstår är en rötrest.

– Vi kallar den för biogödsel och där finns enbart näringsämnena kvar i form av bland annat fosfor och kväve, vilka kan användas som ersättning för flytgödsel eller konstgödsel. Vinsten i denna cirkulära affär är att vi tar tillvara metanpotentialen, bonden får tillbaka näringsämnena och man undviker de metanutsläpp som annars skulle uppstå om flytgödseln spreds direkt på åkern, förklarar Andreas Johansson.

Stödet avgörande

Totalt har anläggningen i Borlänge kostat 700 miljoner kronor och Gasum har fått 156 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet, Naturvårdsverkets investeringsstöd för lokala klimatåtgärder.

– Att vi fått stöd från Klimatklivet har varit väldigt viktigt för oss. Utan stödet är det svårt att få bärighet i anläggningen och så ser det ut för alla som arbetar med biogas just nu, säger Andreas Johansson.

Men det handlar inte bara om investeringsstöd. Även skattereglerna för biogas påverkar lönsamheten.

– Det är de politiska styrmedlen som avgör om det blir lönsamt att satsa på biogas. Samtidigt ser vi att det finns ett skriande behov av biogas, säger Andreas Johansson.

Och han får medhåll av Peter Johansson.

– Det är viktigt att biogassatsningar blir av, eftersom de har flera fördelar. Det handlar dels om att det ger en ökad inhemsk försörjning av bränsle, dels om att det är bättre av miljöskäl. Båda dessa delar blir allt viktigare, säger Peter Johansson.

Fakta: Gasums biogasanläggning i Borlänge

• Anläggningen tas i drift i november i år och beräknas börja leverera biogas och biogödsel i februari 2027.
• Behandlad mängd substrat per år: 270 000 ton
• Årlig produktion av flytande biogas: 120 GWh
• Årlig produktion av biogödsel: cirka 250 000 ton